Det \u00e4r s\u00e4songens sista avsnitt. Sven och Kristina avslutar s\u00e4songen med att prata om egna erfarenheter av att ha varit allvarligt sjuka. I\u00a0Siris dagbok n\u00e4mns aldrig sjukdomar och diagnoser med namn, och m\u00e4nniskor d\u00f6r inte, utan ”slutar”. Sven och Kristina v\u00e4ljer d\u00e4rf\u00f6r, i Siris anda, att prata om C-ordet. Sven diagnostiserades 2009, och Kristina diagnostiserades kort efter att hennes pappa g\u00e5tt bort, och tvingades hantera sin egen sjukdom parallellt med faderns bortg\u00e5ng.<\/p>\n
Sjukdom kan ibland kan vara lite sv\u00e5rt att prata om. Bland v\u00e4nner och bekanta, men \u00e4ven hos l\u00e4karen. Varf\u00f6r h\u00e4nder det att man hos l\u00e4karen d\u00f6ljer hur man egentligen m\u00e5r? Skammen \u00f6ver sjukdomen kan ta sig olika uttryck.<\/p>\n
Vid allvarlig sjukdom p\u00e5verkas ens relation till nuet. G\u00e5r det att leva i nuet? Och vad blir viktigt att f\u00f6ra vidare till barn och kommande generationer?<\/p>\n
Tack alla lyssnare d\u00e4r ute som f\u00f6ljer och kommenterar podden!<\/p>\n