En jordbo hör av sig till sin gamla kärlek, det är lite manligt, yxigt och ensidigt pga det är så han är, men han försöker. Han har gjort en så grundlig analys av läget som han kan.

Han är i rymden nu, den yttre och den inre, på resa mellan såväl här och där som nu och då. Ser du honom, kan du se honom, kan du föreställa dig honom? Hör du?

I en annan eller samma del av universum handlar det om att närma sig medelålderns och medelklassens värderingar; att börja leva som att det enkla är bättre än det som är komplicerat, att det de flesta vill är det rätta, att den kortaste vägen är den bästa vägen. Och så vidare. Sorgen i det.

Att röra sig framåt genom oändligheten, i tanken, i ljusets hastighet, ändå oförmögen att inte fastna med blicken bakåt och inåt, i radioskugga bakom Europa, Jupiters Bodensia.

”vars” i titeln är norrbottniska och betyder ”vart” eller ”var”.

Spela hemma, lyssna ensam. Ta på dig dina hörlurar.