RAK KANT är inspelad mitt i livet. Mitt i vintern 2016 och mitt i vintern 2017, i Stockholm och Luleå. Mitt i vintern, mitt i livet.

Det finns ett problem med livet. Flera förstås men ett är att få ihop det personliga med kollektivet. Att hinna med allt man vill och borde med gott samvete. Ett trick för att stå ut med det är att bara låta saker hända. Inte värdenihilistiskt alltså, men att tänka att det som händer nu kanske är det bästa som händer på hela dan. Låta saker ta lång tid ibland och ibland rida på en blixt, för så fort kan det också gå. Men gilla läget, lite mer totalt än vanligt. Inte ha tid att jobba, ok. Inte råd med hyran, ok. Och så vidare. Lösa det på stående fot och inte oroa sig i förväg.

Nu har jag inte läst så mycket Kant egentligen, men jag tänker att han var den som kom på det här. Han liksom, ”ok, men då gör vi så här”. Eller ”i och för sig, men […]”. Testa en annan tanke, ett annat sätt. Sen måste man förstås bestämma sig då och då. Säga att nu är det klart eller nu skiter vi i det här. Och vips har man gjort en skiva som inte låter som någon annan skiva. Och ja, det är allt jag kan säga om det här egentligen.

Vi har gjort en skiva som inte låter som någon annan skiva, som är bättre än de flesta andra skivor. Och om det inte passar kan du ju göra en bättre själv då. Helt vänligt alltså, inte som att ”du kan inte göra en bättre skiva.” Om vi kan så kan du. Vi är inte så bra på livet, men vi är lika bäst som alla andra. Det är en politisk och konstnärlig idé, lika god som någon annan.

/Mattias Alkberg, för Södra Sverige 2017