jag önskar att min syn på världen
kunde förvandlas till ett
vackert ömtåligt föremål i mina händer

– ur Arvet, Bruno K. Öijer

Det är få poeter vars blick och uttryck ger så stora ringar på vattnet som Bruno K. Öijer. Ända sedan debuten 1973 med Sång för anarkismen har han med sina böcker och sina hyllade liveframträdanden inmutat ett helt eget rum för poesin.

Bruno K. Öijer saknar motsvarighet som svensk författare. Han är lika obestridlig som oundgänglig. Oavsett åt vilket håll samtidens vindar blåser står Öijer fast som vore hans person och diktning utgjuten i sten.

I en tid som oupphörligt premierar det tillgängliga och lättsmälta är han ytterst nödvändig med sin egenartade övertygelse. Att höra Öijer läsa sina dikter är som att få en välkommen påminnelse om att vi aldrig får släppa kritiken av förnuftet och att vi aldrig får glömma bort de mänskliggörande värden som finns i romantiken, mystiken och drömbilderna.

För Bruno K. Öijer har det sceniska alltid varit en viktig del av konstnärskapet, och hans läsningar har ofta liknats vid rockkonserter. Att han dessutom når så pass stor publik med ständigt slutsålda föreställningar i de stora salongerna gör honom unik.

På Dramaten Live får publiken återigen höra hur han levandegör det skrivna ordet med sin omvittnade intensitet och sina särpräglade fraseringar.

Här är hans bejublade och slutsålda framträdande på Dramaten den 1 april 2015 utgiven i en exklusiv dubbelvinyl av Teg Publishing i samarbete med Autonom Management. Kvällen på Dramaten var avslutningen på en höst- och vårturné som sträckte sig från Umeå till Malmö.